här sitter jag i allrummet och lyssnar på fina pianot. En asiatisk tös rockar loss, och alla vi som kikat på youtube vet ju att talangen finns i den främmande orienten. Så fort någon gör något fantastiskt är dom ju därifrån...

När man inte lyssnar på kinesisk talang i det här rummet lyssnar man på radio. Faktum är att man på det här motellet inte kan fly undan radion eftersom det sitter högtalare monterade överallt, t.o.m. över uteplatsen, direkt utanför min sovsal. Låtrotationen lämnar minst sagt lite att önska, den påminner mig om varför jag lyssnar på sån konstig musik istället för den där smörjan. Men man måste ju hitta något positivt med det, och det skulle vara att dom har spelat The Salmon Dance två gånger på tre dagar.

Varför, oh varför tog jag inte med mig min We Are the Night skiva?

I övrigt är det varje dag här en kamp för att hitta mat, jag börjar känna mig som djungelns värsta tiger när jag smyger runt på jakt. Precis vid vattenhålet (köket) samlas mina byten (i en korg med skylten 'help yourself). Det gäller att vara kvick och nypa det bästa innan det går åt, pastan står högt i kurs t.ex.

Idag har jag bestämt mig för att inte spendera en enda dollar, och jag tror att det kan gå. Klockan är redan 3 och jag behöver bara ett mer mål mat om dagen för att det ska gå runt, och säkert kan jag hitta något i köket. Fast jag är lite skrajsen eftersom allt som finns kvar är mjöl efter att jag knep dom tre sista mackorna för en stund sedan.

Ja Jädrar i min lilla låda vad goda mackor jag gjorde - de var precis lagom fullkorniga, och en rostade jag och smetade smör och vegemite på, och de två andra gjorde jag en dubbelmacka med pastasås på burk mellan som jag rostade i toaster. Till detta en kopp Earl Grey. Kostnad: 0 dollars.

Detta var min frukost, folks. Jag måste ha det gruvligaste sömnunderskottet eftersom jag igår sov från klockan 12 till 15.30 och inatt 00.30 till 14.15. Behöver jag nämna att jag var lite schleten efter woodie?

Jag har mest sett denna resa som en affärsresa, och nu börjar jag inse vad affärerna handlar om. Hittills [YES! Dom lirar den där sköna gamla låten på radion! 'You and me, should be together...' Vem var det nu som gjorde den? Inte Pink och inte Gwen Stefany, men den är väl från sisådär 1999, hade inte Gwenny ett band då?]

Nåväl; hittills har jag mest bara läst och skrivit här på motellet och knatat runt lite i staden. Nu har jag kommit på att det är dags att börja vårda kroppen igen, det har varit hårt leverne nu i ungefär en månad och ingen träning har jag gett mig själv. För att låna en av mina favoriters ord (Daniel Kellerman): 'Aldrig har jag gjort något så osjälviskt mot mig själv' - av någon anledning hade jag packat med mig löpardojorna till woodford och nu sitter jag med dom här och kliar mig i skallen.

Det blir ju apnajs, utforska staden + träning. Sen kommer jag tillbaka hit och hoppar i poolen. Gratis!

För övrigt funtar jag på att hoppa på en fyra dagars bussresa som cruisar runt här på södra ön, det skulle vara en rätt grym avslutning på mina 16 dagar. Och dessutom funtar jag på att boka in mig på något annat motell eftersom jag stirrat klart på den gula väggfärgen här...

vi ses när vi råkas misstänker jag

(vilket blev den 7:e, idag alltso narjag laddar upp)