Welcome to Hellidon

Idag är det 31 grader hett i skuggan, sommarens infernaliska temperatur börjar sakta krypa sig på. Normaltemperatur för sommar i Toowoomba brukar vara 36 grader, men när det är så här varmt redan på våren hörs röster som befarar en Merkuriussommar.

Jag blev väldigt förvånad när jag kom ner hit över hur bleka alla människor är. Förmodligen hade jag väl inte en större världsbild än någon annan eftersom jag förväntade mig aboriginer och Mick Dundee om vartannat med läderhud som kan stå emot knivhugg. Men men, om det är någon lärdom jag kommer ta med mig hem så är det att solen är din fiende, och det är något gemene man redan vet här.

Hehe, i skoluniformen ingår en bred hatt som skydd mot solen, men tyvärr hatar jag min och har undvikt att bära den. Skolpolisen, som för är en gammal kommandosoldat som brutit ryggen två gånger och en rätt cool snubbe, frågade mig en dag lite syrligt om vi har ozon i Sverige. Jag var farligt nära att säga 'Yes, as a matter of fact we do', men en framtidsvision om död och förnedring räddade mig och jag höll mun. Tänk efter före ni pratar kids!

Nåväl, australiensare håller sig alltså till skuggan. Idag hörde jag om en bekant som hade en leverfläck på ryggen som utvecklades till malignt melanom (hudcancer). Olyckligtvis var det så nära ryggraden att det spred sig dit, och nu är han inte bara jävligt körd - han är i omänsklig smärta också. Poor bugger...

Inte nog med det, han får betala för sitt morfin själv också. Var tacksam för vården du får att pappa staten medan du fortfarande kan.

Själv står jag inte bara konfunderad över livets grymhet, utan också vad i hela världen som hände igår. Igår måste jag trotsat fysikens lagar, no lie. Jag gick upp kl. 12.30 och käkade frulle. Sedan såg jag en film och kokade pasta. Filmen var två timmar lång (Z, he lives!) och pastakokeriet tar ju inte direkt lång tid, men ändå så tog det här hela min dag, jag var nämligen klar klockan 18.30 (6 timmar det!). I vilket svart hål försvann min tid?

Nåväl, gårdagens vältrande i frihet och ansvarslöshet gav mig ett tillräckligt dåligt samvete för att försöka göra något snäppet mer vettigt idag, så jag hade lite rumsstädning inplanerad och om jag är väldigt duktig till och med lite matematikstudier. En bra dag har en timmeslång period efter frukosten som ägnas åt absolut ingenting, men idag inkräktade Jaki på min säkerhetsbuffert mot allt för produktiva dagar och frågade mig om jag ville hänga med till en kompis till henne som bor strax nedanför fjället. Visst sa jag, och vips så var vi på väg mot Hellidon. Jag beväpnade mig med en kamera eftersom jag förväntade mig att the rugged bush would sweep my feet of the ground.

Näpp, hur mysigt Hellidon än var (inte så värst faktiskt) så såg det precis ut som Norrland för mig, fast med brunbränd tropisk växtlighet istället för gran ut och gran in. En kulturupplevelse jag dock hade var att jag käkade mulberries från ett träd. Tänk dig björnbär utan smak som växer på träd. Tro't eller ej, men det var inte så spännande som det låter...

Men enligt min filosofi finns det något spännande och/eller intressant med alla ting här i världen, inget är helt igenom tråkigt. Idag var inte dagen jag överbevisades, eftersom även Hellidon har ett stycke intressant historia; Det var nämligen så att majoriteten av Hellidons befolkning var anhängare av en kult som hette 'The Miraculous Meal'. Jag skojar inte. Men tyvärr så sket det sig med kulten i värsta Knutbymanér och Drottningen (eller vad hennes titel nu var) flydde till Amerika i rädsla för att bli mordbränd av andra anhängare. Rätt snart hade alla kultmedlemmar flyttat från det lilla samhället. Nu säger jag inte 'lilla samhället' för att skapa en atmosfär av gemytlighet, utan det var verkligen ett litet samhälle. Huvudgatan har en brandstation, en pub och en nedlagd tågstation om vi säger så.

Nåväl, dessutom har Hellidon varit scen för två brutala mord; ett styckmord där kroppen dumpades i den lilla floden (som en gång faktiskt var stor, nu är den bara uttorkad) och ett annat mord där en 16-årig flicka övertalade sina två pojkvänner att döda någon så att hon kunde se hur det såg ut. Jag funderar faktiskt på att tipsa mr. Leif G.W. Persson om Hellidon så att han har något att skriva om...

Nä man kanske skulle ta tag i den där städningen nu...

--> Haha jag älskar IT-landet Sverige, och jag älskar vårt migrationsverk och alla dess små upptåg;
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=697060
Det är ju så att man inte kan göra annat än att börja nynna på 'The internet's for porn'.
Men seriöst; jag tror inte att man ska fokusera på att folk som jobbar natt ugglar porr, utan snarare vilken ineffektiv myndighet det är om anställda har tid att fulsurfa...

Nåja, städning var det...

--> En sista gnällänk;
http://redundans.wordpress.com/2007/09/25/648-kronor-ar-mer-an-330-miljoner/#respond
Usch för Alliansen!

Vettefan om jag kommer städa idag?