mmmm företagsekonomi i datasalen. En djuv, skön början på en ny dag i skolan. Det är sista lektionen i kursen och som grädde på moset fungerar inte programmet vi skulle använda, ibland skiner solen igenom.
Matteprovet jag ojade mig över blev inte av, för vår spetskompetente lärare hade råkat säga fel datum till klassen. Och den killen var inte populär till en början heller. Men jag klagar inte. Trots att allt jag gjorde i skolan var att måla den fula tekoppen jag slöjdar på.
Igår konstaterade jag med hjälp av en kamrat att italienare är ett lustigt släkte. Han berättade om en snygg, manlig italiensk bekant som hade ett förstorat fotografi på sig själv i enbart speedos upphängt på väggen. I sitt vardagsrum. Dessutom var han kär i sin kusin...
Visst kan man inte bedömma ett helt folk bara på en skön person, men jag har varit där nere i det korrupta lilla landet och fått ett så starkt intryck att jag behövde skriva ett blogginlägg för att lätta på trycket. Fast trots allt detta gnäll över spagettimakarna är jag rätt avundsjuk på min kompis som softar runt där nere på semester idag, och på måndag kommer få besök av två till kompisar härifrån. Glida runt i badbrallor och solbrillor i en liten villa vid kusten låter ju hyfsat najs.
Fast huset kostar typ mindre per dag än vandrarhemmet jag bodde på i London, så om rättvisan är på min sida får dom slåss mot kackerlackor stora som apelsiner där nere och vara konstant stekta i skallen av alla mögelsvampar dom drar halsbloss av. Ja jävlar vilka historier jag kommer få höra när dom kommer tillbaka, oberoende av huskvaliteten.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment