Sunday, October 7, 2007

Forced Creativity

yeess, mina kemiska bröder är tillbaka! Efter 'Push the Button'plattan tappade jag helt tron på dem och gjorde ännu en punkt på min digra lista över band som sålt ut sig, knarkat ner sig och i allmänhet kapsejsat. Nu lysnar jag på 'We are the Night' och kan inte annat än rysa av välbehag. Återupprättelse finns alltid att finna om man ger folk en andra chans.

'Dig your own Hole' från 1997 var banbrytande och genial, men därefter har Manchesterduon sakta gått utförs. Tills nu. We are the Night lyckas med att vara modern, ja till och med framskridande, och samtidigt ta till vara på det sjuka syntharbetet från '97 som till stor del övertygade mig att lösningen till all världens problem ligger i en synth. Köp We are the Night!

Ja, varför jag pötsligt började snabbrecensera musik vet jag inte. Förmodligen är det double whammy-effekten av att lysna på grym musik samtidigt som du segrar med något som fick mig att vilja dela med mig av min lycka genom att berömma the Chem. Bros för deras senaste album.

Det jag segrade över var min mobiltelefons trasighet,
http://hampus-holmqvist.blogspot.com/2007/09/when-things-you-own-end-up-owning-you.html

Jag tänkte att eftersom jag ändå måste köpa en ny så kan jag lika gärna pilla med den gamla i brutal stenåldersstyle.

Nu skrattar jag nedlåtande åt den naive stackaren som sa att våld inte löser nåt.

Idag är sista dagen på mitt lov, och jag har spenderat den på bästa sätt. Jag gick upp, tittade på barnprogram och sen sov jag lite. Efter det tittade jag på ett skitkorkat morgonprogram för vuxna, och när jag kände att min hjärna ville sova igen blev jag glad över att slippa se skiten. Tyvärr stängde jag inte av teven och mina drömmar härjades av David och Kim och deras jävla skitsnack, deras skriptade lustigheter och det hemska ideal de förespråkar.

Jag vaknade upp på dåligt humör, riktigt dåligt humör. Erfaren som jag är med att vara cranky så visste jag att det bästa att göra var att kanalisera min ilska. Det var mobilen som fick smaka på min vrede, och nu i efterhand är jag glad att jag gav mig på den istället för att skriva griniga gnälltexter. Success!

Det är coolt att ta avstånd från sin mobil och inexplicit berätta hur populär man är, och det är coolt att dissa de som tar avstånd från sin mobil (och därmed inexplicit meddela hur bekväm man känner sig som spindeln i nätet). Att vara cool har aldrig varit lättare än det är nu.

Någonstans finns även jag, jag hade börjat uppskatta min mobilfria tid och överväga att låta det vara så. Dessutom är det inte direkt många som ringer och frågar mig vad som händer i helgen... Jag kom på att om jag skulle ha en mobil så skulle jag nog bara skriva äckelromantiska sms till E...

Usch, skola imorgon. Även om jag inte ser fram emot den kommer min kondition att skjuta i höjden tack vara skolrutinen; Löpning, basket och som avslutning rockar jag Kenyastyle genom att ibland även kuta hem från skolan. Gunde Svan kan gå och lägga sig.

Det är lustigt hur man (i alla fall jag) är så pass beroende på min hälsa för att fungera normalt...

No comments: