om du bara kunde föreställa dig mitt heliopolis

haha av alla sjuka cravings man kan ha så längtar jag efter att läsa Pettson & Findus-böcker nåt så otroligt nu. Mitt lilla hjärta trånar så efter de där fina skymningsbilderna i boken när de går ut och fiskar, där mucklorna sitter i träden och vinkar. Och Findus födelsedag sen också... jag vill ut på landet.

Ikväll har det varit varmt och kvalmigt, förmodligen är det första kvällen i mitt liv jag svettats trots att solen sedan länge har gått ner. Jag sitter här med lite dåligt samvete för att jag inte slängt upp mitt lilla Adelaidereportage än, men man får ju krupp när man försöker ladda upp bilder här på bloggspot, så jag skjuter det framför mig (prokrastinerar).

Utöver att man blir mer frustrerad av bilduppladdningen än av att sitta fastklämd i ett brinnande bilvrak så har jag också funnit annat att sysselsätta mig med, jag har nämligen slängt mig på musiken i ett nytt försök. Häromdagen fick jag tag på en mix av min chilenske gud Villalobos när han snurrade vax på Fabric, och då var det som att något i mig brast när jag lyssnade på den.

Det var inte direkt så att jag slet av mig hörlurarna och vände mig om och grät där i sängen där jag låg och lyssnade, utan det var snarare som om en ballong som fyllts med för mycket luft. 'Nu orkar jag fan inte hålla mig längre' tänkte jag och panikpiratade Cubase. Jag plockade hem några gratisVST:s från nätet medan jag väntade, och sen var det bara att tuta och köra.

Resultatet av en kväll, en förmiddag och tre koppar kaffe blev detta;

2.31, Heliopolis - http://www.internetdj.com/artists.php?op=stream&song=42770

Alternativt kan du scrolla ner i den lilla mediespelaren här på sidan och checka. Det är ju inte direkt något mästerverk jag skapat, men tar man hänsyn till tiden och medlen är det faktiskt en rätt sjysst prestation.

Undrar om mitt skrivande kommer bli lidande på grund av att jag nu har ett till sätt att kanalisera kreativitet? Rätt ofta känns det som att kreativitet finns som i en begränsad kvantitet i oss/mig (som mana för oss nerds), fast kanske får man lite mer varje gång man levlar upp efter att ha presterat något bra?

Imorgon ska jag uppsöka en Justice of the Peace. Mitt svenska sinne kan fortfarande inte greppa kombinationen av ord: rättvisa av freden. Hur som helst så är detta inte ett parapoetiskt uttryck någon haschtomte vispade ihop när han var in the zone, utan en Justice of the Peace är en person som har någon slags auktoritet som påminner om en byäldstes. Med denna auktoritet kan personen underteckna diverse juridiska dokument, och i mitt fall handlar det om en kopia av fotosidan i mitt pass.

Jag kan inte sluta fantisera om att jag får en quest av man med grått skägg som typ går ut på att döda en drake i en grotta strax utanför staden, eller ta reda på varför vattnet i brunnen är förgiftat, innan jag kan få min kopia bevittnad. Skulle ju faktiskt vara rätt grymt med både lite guld och xp nu när jag tänker efter. Resebudget och mer mana liksom.

Okej, om jag ska vara uppriktig så har jag skrivit detta bara för att jag tagit en paus i musiserandet för att hörlurarna blev för tunga på skallen. Nu börjar det bli dags igen, så tack för mig för ikväll.

/H