hösten

bärbara datorer är något jag gillar. Sängar brukar jag också gilla. Synergin mellan dessa två tillsammans är himmelsk och subtil, speciellt när det är mörkt där utanför.

Mörkret har hittat även hit, och likaså kylan. Under helgen så trillade alla löv ner mitt i en stormig natt och ligger nu i stora högar där det finns träd, på gator och gatsoparna inte hunnit till. Än. Precis som när man ligger och inte kan sova på natten och inser att man har spänt ansiktet till en grimas insåg jag att ett oskyldigt flin hade infiltrerat mitt ansikte när jag hade vadat klart genom alla löv på vägen hem till mig. Stora, torra och prassliga löv låg luftiga i ett nästan decimetertjockt lager längs en av vägarna hem och jag hade inget annat val än att gå där. Min lycka är gjord och hösten är hälsad.

Jag har insett att jag lagt i någon annan slags växel nu och bytt till höstfärger när det gäller gardinerna innanför min skalle. Har börjat läsa Kafka igen efter den betydligt muntrare Krig och Fred, och jag har börjat växla in mer och mer Tom Waits och Sigur Rós i hörlurarna istället för lite mindre känsloaggresiv musik, och filmerna har gått från komedi och lättsmält till lite grottigare verk så som Antichrist och ikväll Blade Runner. Jag har till och med haft lite svårt för att ta mig för att göra klart mitt senaste opus magnum eftersom att jag varit inställd på att göra mörkare musik och sett fram emot det.

Men det här är ingen klagosång, jag har inte för vana att deppa för att det inte är sommar, och jag hyser inga illusioner om att man borde göra så bara för att så många andra gör det. Men vad jag faktiskt uppskattar med den här svärtan i min estetiska värld är att den helt enkelt passar väldigt bra med tiden, precis som lätta och luftiga, ljusa gardiner gör med sommaren och tjockare och mer sombra gör till andra halvåret.

'Ett litet ljus söker sitt mörker' finns det en låt som heter... Och gamle Tom sjunger om Stackars Edward som tog livet av sig.

Den här mörka musiken jag nämnde; jag bor mitt emot en förskola och hör väldigt tydligt om ungarna har rast eller inte genom det öppna badrumsfönstret, och jag brukar jämt tycka att ungarna låter så jävla arga hela tiden. Små vildingar liksom, mer skrik än man hör skratt. Jag hade tänkt spela in deras kollektiva oljud och sen sätta det i ett mörkare och kyligare ljudklimat än vad jag brukar röra mig i vanligtvis.

Nä här kan man inte ligga och skräpa hela natten. Jag har en två timmar lång och seg sci-fi-film som jag gillar ändå att kolla på, och efter det så kommer jag få en akut och smärtsam huvudvärk eftersom jag fortfarande inte har städat undan alla kläder som jag ständigt flyttar mellan sängen, golvet och stolen.

H