jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till för att vara ärlig. Någon har uppenbarligen mördat Husspindeln Holger, och denne någon kan inte vara någon annan än mina sambos. Kvinnorna är de huvudmisstänkta.

Varje kväll när jag kommer hem från jobbet så brukar jag dels säga hej till grannen Mick som sitter i sin dörröppning och röker och dels brukar jag ägna en tanke åt spindeln som så rofyllt satt i sitt nät bredvid dörren i höjd med låset. Det hade till och med gått så långt att jag börjat tänka på spindeln som 'Holger' (fråga inte varför) - han verkade bara så nöjd över att sitta och ruva i mitten av sitt nät varje kväll. På mornarna var han alltid någon annanstans och utförde sina små spindelärenden, men på kvällen satt han orörlig och filosoferade, och hälsade mig välkommen till mitt hem. Han blev lite som en förebild för mig när jag kom hem frustande och pustande, halvt ursinnig av allt städande och allmänt uppe i varv, han var avslappnad och tog livet som det kom för honom och jag inspirerades att andas ut och göra det samma.

Igårkväll kunde jag inte hitta honom någonstans och hans nät var uppenbarligen bortröjt. Jag kan inte annat än hoppas att han är vid liv, men jag vill inte tänka på vad han och hans lilla spindelfamilj går genom nu när han förlorat sitt jobb och leverne. Mina tankar är med er.

Men jag är för mesig för att föra detta på tal med de andra.

Jag undrar hur det gick för den där chipsreklamen där folk sjöng 'nu är det fredagsmys'? Jag tyckte det var årets mest klockrena reklam, typ detta decenniums gott-gottigottgott, och idag har jag i alla fall gått runt och nynnat på den hela dagen. Den, 'Känn ingen sorg för mig göteborg' och 'Flip out like a ninja'. Idag är fredag, halv dag i köket och stämningen är allmänt trevlig. Stämningen är på topp.

Jag firade in helgen med att köpa en lammsamosa och en burk öl på närbutiken men det fick mig mest bara att känna mig extremt malplacerad när jag gick de ca. 50 metrarna till min dörr. Överallt runtom mig ledsagar mammor sina barn hem efter dagis och skola och allt vad det kan vara. Burkha här och burkha där. Själv går jag nöjd som gris med en öl och en macka mitt på blanka eftermiddagen , två ungar stirrade med häpnad på mig när det kickade förbi på sina kickbikes tätt jagade av deras mor. Snubben i närbutiken vet att jag aldrig vill ha en påse när jag är där, men från och med nu kanske jag ska börja fråga om en.

Fast vafan, i förrgårkväll stod ett gäng snubbar på gården och frågade om jag rökte gräs när jag gick förbi på väg hem. Att dom gjorde det var i alla fall rätt så uppenbart. Det här kvarteret är helt oförklarligt - det ligger precis bredvid en kyrka, ett dagis och en lågstadieskola. På dagarna är det idyllen exemplifierad, men på kvällarna börnar folk runt på mopeder och för oljud, och beter sig allmänt svinigt.

Typ precis som hemma på Ekerö i och för sig...