svammel

domänen jag bloggar på har ställt om sig till svenska, på gott och på ont då den har lite svårt för våra karaktäristiska bokstäver.

Hur som helst så drevs jag att skriva av mig för att jag för en kort stund sedan verkligen kände mig mer musikalisk än något annat. Jag bestämde mig för att vara lite nyttig och plugga lite matte hemmavid (eftersom jag ligger efter) men nu för tiden börjar matematiken springa ifrån mig när det gäller att derivera hitan och ditan. Dessutom känns det bara väldigt onödigt.

Nog om det, för när jag efter redan 30 minuter tappade modet var det för att jag ville jobba på en låt jag hoppas kommer utvecklas till något utöver det vanliga. Den har arbetsnamnet Anatta, vilket är den buddhistiska termen för våran avsaknad av 'själ'. Och inte nog med att jag har ett litet älsklingsprojekt på gång, jag har också lite vagt planerade idéer om en promotion EP med tre låtar i varierande stil, men ändå med en röd tråd. Dom skulle heta Orto, Meta och Para (efter något så töntigt som organisk kemi).

En av tre låtar är i alla fall klar, Orto, och den finns att lyssna på i spelaren på toppen av sidan. Dock blev inte öppningskritiken för den helt översvallande, men det skyller jag på att det var lite klenbegåvade människor som valde att yttra sig. Jag är verkligen inte nöjd med ett snittvärde på 8.83 av 10, divig som jag börjar bli.

En liten iaktagelse jag gjorde när jag kokade néskaffe var att av de tre mest utpräglade kaffepimplande pojkarna jag känner så är alla sådana som utan tvekan kan sitta med mormor och dricka kaffe och äta kakor. Jag inräknad.
Just on a side note.

tack för mig