fritöserna

sitter i ett rökigt rum och skriver blogg, har brödrosten att tacka för det. Efter att ha skrapat bort det svarta från brödkanten och sedan brett jordnötssmör över den sitter jag nu med kvällsvard och lugn i sinnet över att ännu en dag är överlevd. Ett annat rum som är inrökt är min egna lilla alkov, anledningen till det är att jag bara inte kunde komma överens med lukten som den förra ägarinnan lämnat efter sig. Det var en sådan där artificiell lukt som ska föreställa något njutbart - typ toaspray - blandat med något jag inte kan sätta fingret på, och jag bestämde mig rätt fort för att eftersom min egna anspråkslösa kroppsodör skulle ta för lång tid på sig för att tränga ut den gamla så fick jag helt enkelt ta och byta ut den mot något nytt. Den lyckliga omständigheten är ju att jag bor i Camden så jag behövde inte gå långt för att hitta en marknad som erbjöd otalet olika sorters rökelse. Nu luktar mitt tempel av vanilj och och sockerbakfylla, och det är i alla fall inte fullt lika oangenämt.

Känner fortfarande för att ge mig själv en mental stjärnsmäll över näsbenet dock, efter den sista (eller näst sista rättare sagt) insatsen jag gjorde på jobbet idag: 20+ beställningar hade jag levererat totalt felfria och i god tid, och likt fan är det den sista som man ska snubbla över. Till råga på allt så var det ju förstås chefens jävla middag också. För att sammanfatta så gjorde jag allt efter efter bästa förmåga och vilja, till och med det extra ägget som var beställt, och jag stod där i köket och beundrade min sista prestation innan stängning. Tyvärr så visste jag inte mitt mästerverk skulle förtäras så jag började andaktsfullt rulla ut aluminiumfolie över det för att bevara lite av värmen, men innan jag hunnit klart med det så kom chefen in med en blick skrikande av hunger och förväntan. Jag besvarade den med en blick av stolthet (likt en unge som klarat pottan) och drog undan foliet medan jag mimade 'et voilá!'.

-"alltså, jag är allergisk mot tomater. Du måste verkligen läsa beställningen - Ja, ett extra ägg, men under så står det ju också ingen 'tomat, ingen sallad'."

Bah.

Det var det näst sista jag gjorde, som grande finale på kvällen så hällde jag 180 grader varm frityrolja över foten. Tänker inte gå inte på hur det hela gick till (det var i princip bortom min kontroll att det hände), men summan av kardemumman är att min stortå blev friterad. Jävla äckliga fritöser säger jag bara. Jag hatar dom. Jag känner den brännande smärtan över foten och suckar uppgivet över att jag snörde löpardojorna som jag jobbar i eeextra hårt idag, lika bra att bara vänta ut tills oljehelvet svalnat eftersom det ändå skulle ta mig ungefär lika lång tid att krångla av mig strumpan och skon, på det här sätter slipper jag i alla fall se ut som en idiot liktväl. Det kommer att bli en härlig brännblåsa precis där tåknogen skaver mot skon, mmmmmmmmmm vad 10-timmarsdagar kommer att ha en liten guldkant nu.

Men balansteorin är inte orättvis: igår hittade jag 80 pund i en väska som jag helt missat att jag haft där sedan jag landat i Liverpool - igår var en bra dag.

Dessutom fick jag i dag veta att en dj/producent jag gillar skarpt även gillar den musik jag själv knåpat ihop.

Man lever och man lär

Funderar på att försöka skaffa mig något grönt att ha i fönstret också. Typ en mäktig 1000-årig bonzai eller nåt


vi får väl se hur det går