rummet

Jag sitter i mitt rum, och jag tänker beskriva det.

Eller sitter och sitter, jag halvligger i min säng med kroppen lutad mot kuddar mot väggen. Mellan mina fötter och den andra väggen uppskattar jag att det är 30-40 centimeter (när jag ligger raklång så har jag i alla fall några centimeter till godo mellan vägg-fötter-huvud-vägg). Madrassen är vit och täcket är vitt, kudden med, och det beror på att jag inte har några sängkläder att dra över dem men skitsamma för det matchar väggarna och tack gode gud för det för tre gånger två meter skulle appselut inte funka i någon anna färg än vit. Som dekoration mot det monokroma så har jag spridit ut lite kläder på golvet för att bryta liksom och på min fönsterbräda ligger en tjock pocketbok som en liten touch av intellektualitet. Jag både hatar och älskar mitt fönster: till dess positiva egenskaper hör att det ger mig luft och ljus, två saker jag värderar rätt högt här i livet, men till det negativa hör att det om de sena mornarna (de jag försöker sova på, typ från 8.30 och framåt) bringar mig ljud och värme. Värme är okej men inte när man redan har ett duntäcke, och ljud brukar jag gilla men inte när det härstammar från tre polacker som fyller en container med grus och alternativt lastar på en container med grus på en lastbil. Sånt ljud klarar jag mig utan när jag ligger i sängen.

Fast på det stora hela är det här ett jävligt mysigt rum som jag definitivt kommer att sakna, fast samtidigt vara tacksam över att jag inte behövt bo i längre än 5 veckor.

(notera att det bara är en tillfällighet att det är polacker som skyfflar grus. Jag ogillar per princip alla människor som skyfflar grus utanför mitt sovrumsfönster innnan klockan är 12 timmar slagen)

Faktum är att min ursprungliga plan var att skriva lite om jobbet och hur det som klassas till livets nödtorft egentligen kan sätta guldkant på tillvaron, men fuck it det får bli någon annan dag. Jag prioriterar att skicka päronen ett mail innan jag klämmer ett avsnitt Star Trek Voyager.

På tal om det, det kom en äldre herre med grått hår och skägg ikväll och beställde en Kronenburg. På hans svarta t-shirt satt ett uppenbart hemmagjort tryck med en sån där abstrakt astronomisk bild av en färgklick mot en svart bakgrund, och en blå text som löd "This is your universe" och "UCL" - så jag gjorde det enda rätta medan jag tappade ölen (inte i golvet) och frågade "so is that my universe there on your t-shirt?", men det sades i en mycket mer skämtsam snarare än sarkastisk ton än vad det verkar i skriven form.

Jojo så då snackade vi lite om det och han berättade glatt att det var temadagar på UCL (som jag förmodar är Londons universitet) om astronomi och att det var gratis föreläsningar å allt som kan tänkas ingå. Inte utan att ljuga sa jag att det definitivt lät intressant och att jag kanske skulle dyka upp imorgon på min lediga dag, men nu när jag väl är i min säng och eftersom jag känner mig själv så kommer jag nog bara vara hemma imorn, kanske springa en vända längs kanalen och klämma några avsnitt Star Trek för att fylla min dagliga dos av astronomi, och försöka bli klar med den senaste låten jag knåpat på. Easy life ända tills i övermorgon då the kitchen duties begins anew.

yeye